Visst är det skillnad på kvinnor och män i hetronormativa förhållanden. När jag frågar mina tjejkompisar så är det snarlikt. Det är ingen biggie och absolut ingen kris. Men jag är så där vardagssur på Gustav. En sur grej som varar några dagar. Det händer sällan men nu är det så. Att hångla, pussas, kramas ligger inte på mitt topp tio lista alls. Ön Pippaloss måste ligga i en annan galax. Och jag tar lite sura omvägar i hemmet för att inte gå in i varandra. Det är lite töntigt men också inget farligt. Det hör ju till vardagen bara att vi bloggare sällan bloggar om då vi tycker våra män ska växa upp och vi surar loss. Vi visar mest sån här skit. Well fuck that shit! Jag är sur. Så blir jag sur när killar säger förlåt inte för att de vet varför de säger förlåt utan för att de vill att surheten ska försvinna. Idag sa Gustav: Ska jag säga det du vill att jag ska säga eller vill du att jag ska säga vad jag tänker!” DÄR HAR VI BEVISET!!!!! Varför säger killar det vi ”vill” utan att fatta vad vi menar! Så nu är vi i fas ett då killen försöker klura ut vad jag vill. Sen kommer fas två då de vill ligga. Ja då hittar de något fyndigt att säga - inte för att de förstår utan för att de vill ta rymdraketen till pippaloss. Kan nån relatera? Jag blir bara mer sur när jag tänker på det. Men det går såklart över, det gör det alltid!
