Jag har känt mig superstressad och trött. Helgen har känts ljusår härifrån och nu äntligen när den är här så vill jag omfamna den ordentligt. Jag var nära att få känningar på panikångest idag. Tankarna for omkring? Tankar som: Varför skriver jag två krönikor på samma dag som jag föreläser för 1500 personer? Och dessutom fotar header. Har två telefonmöten, bloggsamarbeten, blogga, lansering av ny investering och träna? Borde inte jag bara vara hemma och amma Evelyn? Vad håller jag på med?" Och så är det ju som det är med panikångest, tankarna gör att det fysiska hamnar i obalans. Gustav såg att jag tappade färg och då försökte jag koncentrera mig på den fina julbelysningen i stan. Ni som har haft panikångest vet att man hittar saker att lugna sig med - distrahera sig själv från katastroftankar. Jag ska ta mina signaler på allvar och stänga av helt i helgen. Inget bloggande eller jobbande på hela helgen. Jag tänker inte känna mig stressad över det för att jag vet att ni förstår. Barnen somnade två timmar senare än vanligt och Gustav somnade nu. Några kul saker. Jag fick en förfrågan om att vara med i ett tv-program som kanske kan vara intressant. Det är en veckas inspelning så det är kostsamt i tid och pengar. Får suga på den. Jag vill inte mer än jag gör nu.Sen fick jag ett mycket positivt besked angående min bok. Allt detta uppdagas 2016. Just det. Klurar på en sak nu när vi ändå är igång. Jag vill reda ut det eftersom det känns som vi kan och borde snacka om sånt här. Jag har bloggat i fem år, lagt ner fyra år utan att ta betalt. Varit envis med att aldrig göra så. Sen kom jag fram till att jag lägger kanske två timmar per dag på bloggen och det vill jag inte ta från min fritid utan jobbtid. Då kom jag fram till att jag kan ta betalt, att det är rimligt. För varje inlägg och samarbete är jag väl medveten om att jag kanske säljer min själ för vissa. Men jag frågar alltid om varumärket och känns det bra så gör jag affären. Cigaretter, alkohol eller annat skadligt kommer jag inte göra reklam för. Men konsumtionshetsen då? Bra fråga! Vet ni hur jag tänker. Jag tänker att de finns där ute som på riktigt har glädje av black friday och 60% rea betyder mycket för dom. Jag tänker på hur mycket de där reorna betydde för mig och mamma när vi bodde i Bredäng. Alla konsumerar inte för att konsumera. Så jag gör det inte för att hetsa utan för att de som inte annars har möjlighet ska ha råd. Kanske knasigt resonemang för vissa, speciellt de som har lyxeb att kunna shoppa så mycket att de får dåligt samvete. Det finns de som inte kan shoppa till sin barn alls och har samvete för det. Trust me, jag har sett det på nära håll. Flyktingarna? Hur kan jag skriva om dom i ett inlägg och sen lansera en ny regnjacka i ett annat. Jag håller med om att det ser illa ut på en blogg. Men det är också så livet ser ut för alla. Man kan prata om barn som svälter och sen gå och äta en bamselunch. "Hur kan du äta den där lunchen?". Det är så livet ser ut: från det ena till det andra. Folk pratar svält och äter lunch sen, skillnaden är att jag dokumenterar övergången. Jag tänker inte ljuga för er, jag är en affärskvinna och en barnrättskämpe. Det är två delar av många i mig och tro det eller ej men det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är min näsa för affärer som kommer göra skillnad för barn på ett sätt som... Ni kommer förstå i framtiden. Just nu gör jag mycket bakom kulisserna. Gud vad långt det här blev. Men jag ville rensa lite luft innan jag hämtar andan denna helg. Fan, jag älskar er. Tack för att ni förstår. Nu ska jag samla krafter så har ni tillbaka er gamla Elaine på måndag. Puss
