Jag har haft en sån händelserik vecka och tacksamheten vet inga gränser. Tänk att jag var den med otrolig tuff sommar och ledsamhöst och nu har min smilband hittat tillbaka. Jag är så tacksam för det! Och idag när jag klev in i taxin så sa tacichaffisen ”världens bästa kund”. Jag blev förvånad och kände igen honom men visste inte vad han syftade på. Då berättade han att han i all hast, när han försökt hjälpa mig att hinna till en föreläsning, hade blivit stoppad av polisen. - Du insisterade på att betala för den gula lappen jag fick, ett stort belopp för mig som knappt hade några körningar under pandemin. - Men just det, vad fint att du minns det! - Hur ska man glömma, utbrast han med sin härliga bosniska brytning. Så här är jag och min bosniska bror från en annan mor. Han. Gjorde verkligen inte bara min dag utan hela min helg. Tänk att det finns så goda själar där ute som är tacksamma för det som jag tycker var mitt ansvar. Han försökte för min skull. Med den värmen önskar jag er en fin helg och önskar er samma värme som jag känner i mitt bröst nu. Vi hörs på måndag igen.❤️ kram