Jag kom precis från Sveriges Radio på Gärdet. Satt i en studio med ungdomsforskaren Erling Bjurström och Louise Epstein. Diskussionen? Jo, det eviga "dagens ungdom". Jag blev riktigt irriterad på Louise Epstein och är lite nyfiken på om det hördes i radio. Lyssna själv och hör efter. Det som gjorde mig irriterad var mest hennes premisser, alltså det hon sa mellan raderna. Jag: Du kan inte förenkla ungdomarna till lata. Det finns säkert saker du kan lära dig från dem. Louise: Ja, jag kan säkert lära mig att strunta i disken någon dag och bara göra vad jag vill. Det kan vara nyttigt. Jag: Men du får det att låta att det enda du kan lära dig från dem är att lata dig. Det är en grov förenkling av dem. Louise: Men du FATTAR inte. Jag: Nej jag FATTAR inte. (hatar för övrigt ordet FATTAR vilket förklarar resten av diskussionen) Jag tror du kan lära dig massor av ungdomar. Varannan 80-talist har annan etnisk bakgrund och de kan lära äldre generationer att aldrig fråga en mörkhyad person vart han eller hon kommer ifrån eller ge komplimanger för svenskan. Man kan vara svart utan att prata med klickljud. Det du Louise, det kan man bland annat lära sig! Diskussionen om dagens ungdom och hur "hemska" de är, är bara löjlig. Speciellt när man tar ett program som Ung och Bortskämd som grund. De som går på programmet får mig att vilja skratta och gråta lite grann. Ungdomarna kan showbiz, de vet att de måste ta i och visa en extrem version av sina lataste jag. Varför? Därför att det ska bli bra tv. Det fattar väl vem som helst? Nej, inte de generationer som växte upp med "Fem myror är fler än fyra elefanter" och slapp dokusåpevågen under barnsben. Den här generationen vet vad som funkar och de spelar på det. Daniel i programmet hade sagt "Daaaaa!". /Elaine Bergqvist, retorikkonsult på väg till Växjö
