Näst sista då | Elaine Eksvärds blogg

Idag börjar min semester. Men eftersom det kulturella fenomenet att låta oss överlevare värna om våra förövare är så nära näsan att vi tror att det är själva näsan man kritiserar när det är fenomenet. Så känner jag mig nödgad att förklara innan Nokian kommer in i livet. Något som den gör i kväll.

Jag är säker på att de flesta av er förstår vad jag menar när jag kritiserar det kulturella fenomenet av att ge överlevaren ansvar för sin förövares anseende. Jag tror de flesta av er vet att jag inte kritiserar Sofies sommarprat eller sätt hon förmedlar det. Ni vet också att jag inte på något sätt säger att det är hat eller drev som jag pådyvlar som alternativ till meningen hon yppade. Jag vet att de flesta av er kan skilja på sak/fenomen från ett fantastiskt sommarprat och en lika fantastisk person.

Men för de som inte kan det så sammanfattar detta axplock från Överlevare ett kulturellt fenomen som drabbar oss som bryter tystnaden. Vi tvingas förklara att vi inte vill hata, dreva eller skada när vi berättar vår sanning.

När Medan han lever kom ut var den vanligaste frågan jag fick från journalister :

Är boken en hämndaktion mot din pappa?

Och jag svarade:

Nej den är min sanning.

Andra frågor:

Är du rädd för att han ska ta livet av sig när boken kommer ut?”

Den frågan får jag när pedofiler borde vara rädda för att barnen de utsätter ska ta livet av sig. Det här är frågor som borde ställas till förövaren - inte dess offer:

Är du orolig för dina anhöriga? Var övergreppet en hämndaktion? Är du rädd för att ditt offer ska ta livet av sig?”

På frågan om ”gyllenfjärt” var raljant och klassföraktande? Svaret är ja och nej, det var ett förakt mot ett fenomen som finns i överklassen där allt ska vara så fint duktigt och tillrättalagt och föraktet var helt och håller mot förövaren.

Min nu avlidna farfarsmor hette Gyllensvärd i efternamn innan hon tog namnet Bergqvist från min farfarsfar. Överklassnamnet försvann men tendenserna att skydda anseende följde med hela vägen ner till oss barnbarnsbarn som försakades. Därav mitt förakt, vi har det i pappas familj.

Jag kan förklara tills jag ramlar av stolen, men kommer inte välja att göra det nåt mer. Jag väljer att tro på folks förmåga att skilja fenomen från sommarprat och person. Ni är bra och jag är tacksam ❤️

Och till den som det berör så kontaktade jag Sofie personligen och sa att jag ville peka på ett fenomen - inte henne. Men om hon kände att jag pekade på henne så ber jag om ursäkt det var varken intentionen eller avsikten. Så.

Jag skiter faktiskt vad enstaka elaka kommentarer skriver till mig, men jag skiter inte i Sofie.