Jag köpte de härbyxorna från Zara i Oslo. Kändes perfekta när jag drog dem på mig. Men nu hänger byxorna efter en halv dag. Fattar inte. Är det vissa material man ska akta sig för kanske? Hur som så har jag precis avslutat en föreläsning på engelska på Ericsson. Det är alltid lite pirrigt att föreläsa på engelska, men det är lite som att köra bil. Tänker man på hur man trycker ned pedalen och växlar så går det sämre. Låter man bara muskelminnet göra jobbet så går det bättre. Tänk att Ericsson inte gör telefoner längre. Det är en kommunikationsutmaning att få folk att haja det. Min första mobil var en Ericsson. Gud vad stolt jag var över den. Jag minns första gången jag pratade i den. Jag gick från lägenheten på Bredängsvägen 206 till tunnelbanan. Jag pratade hela vägen för sensationens skull och sa "wow" säkert hundra gånger medan jag pratade med Linda Egersten. Dyrt var det. Tror det kostade 6 kronor i minuten på den tiden. Så många gånger man ringde och la på för det sista örena man hade kvar på kortet. Sen köpte jag en senare model, men jag tror faktiskt att det blev en Nokia då. Jag köpte en massa olika coola skal till den för att vara cool. Nej, nu måste jag lämna 90-talet och åka hemåt. Det blir middag med la familia och sen en drink med Schlingmann och Bella innan vi går till vårt gemensamma förlag Forums höstfest! Kul det ska bli! /Elain, kan sakna tiden då telefoner bara hade ringfunktionen.
