Har ni sovit gott? Jag sov lite oroligt efter en ganska sorgsen dokumentär ur Svt arkiv. Jag hade ingen aning om att det låg 1700-tals hus i city som revs för fula parkeringshus och 60-tals byggnader utan själ. Så himla sorgset. Gustav och jag tittade på den igår kväll och kände att de mördade en vacker del av Sveriges historia. Tydligen ville de efterlikna New York. Usch. Se den om ni kan. Ni hittar dokumentären här. Den heter Staden i mitt hjärta. Det värsta var att på den tiden protesterade man inte. En handfull auktoritära och dumdristiga män bestämde att man skulle riva dessa vackra byggnader. Efter det skruvade jag på mig en del och tänkte på farfar och den arkitekt han var. Han byggde de där fula byggnaderna som rev de gamla. Han var ju väldigt ansedd på sin tid då han ritade Farsta och Vällingby centrum som var Europas största på den tiden. Han tog ju dit farmor Inger på dejt för att imponera men hon svarade "Vad fult" och farfar skrattade. Farfar brukade alltid gå på invigningar av nyöppnade köpcentra. Det tycker jag var så fint. Han brukade berätta att Skärholmens centrums parkeringshus var alldeles för stort. "Det gapar tomt. På den tiden trodde man att det skulle bli en stor succé så man satsade på parkeringshuset." Älskade farfar. Jag har ärvt intresset för köpcentra. När jag gick till Mall of Scandinavia så kunde jag önska att farfar hade sett det. Jahapp, det var mina tankar denna morgon innan lämning av barnen på förskolan.
