Jag har tänkt en del på blodsband och kärleksband. Vilka man kommer nära under barndomen och vilka som man tyvärr få ha att göra med när man är barn av det enkla skälet att man är släkt. Evelyn har ju knutit an så fint till sin förra förskolelärare och vi håller kontakten med Maria än idag. Det är så fint att vi är ett gäng vuxna som älskar Evelyn och spänner likt en kärleksmur runt henne. Maria är helt ljuvlig och bor inte allt för långt från oss. Det gäller ju som funkisförälder att underhålla och hålla kontakt med de som Evelyn kallar sina vänner. Maria tror jag alltid kommer vara där för henne och det känns att ju mer Evelyn växer desto mer växer vi som föräldrar i vår trygghet kring att allt nog kommer bli bra trots att vi inte är i livet när Evelyn går vidare i livet som 50plusare och framåt. Älskade Evelyn, bara du är lika älskad då som nu. Jag kommer söka jobb som din skyddsängel när jag har gått bort. Hoppas Gud går med på det och jobbet är ledigt.
