Ni ställde så bra frågor att jag var tvungen att blogga lite till ikväll. Jag tycker absolut inte antalet vänner är ett kvitto på hur bra vän man är. Jag tycker det var fascinerande och imponerande att Meryem lyckas ha så många riktigt nära vänner. Varje vänskap kräver ju sitt underhåll och hon har verkligen lagt ner jobb på det. Alla har ju olika livssituationer. Vissa jobbar natt och måste sova på dagarna. Andra har två jobb. Vissa är riktigt bra vänner men haft oturen att träffa dåliga personer. Jag tycker verkligen inte antalet vänner är ett kvitto på hur bra vän du är. Jag hade varit en jättebra kompis under den tid jag var mobbad, men jag hade ju inga vänner då. Jag har till exempel färre vänner nu än för fem år sedan. Att ta hand om barn gör att jag inte kan vårda lika många vänskapsrelationer på samma sätt som förut. Jag har kanske en handfull riktigt nära vänner och en massa bra kompisar som jag hörs med då och då. Men jag längtar tills jag får bjuda hem kompisar till nån hemmafest. Gud, det lär ju dröja. Hur många nära vänner har ni? Jag tror jag har tre riktigt nära som jag hörs med ofta och som jag vet att jag kan ringa mitt i natten om det skulle krisa. En av dem ringer jag flera gånger per dag och det är Daniela. Jag tänker att har man många kompisar så kanske man har lite ytligare relationer. Alltså inte helt ytliga utan så djupt man hinner gå med 20 vänner och 24h per dygn. Jag tänker att de som kanske har en vän har kanske mycket mer tid för den personen och kan både gå djupare och vara en bättre vän för just den? Därför tänker jag att man inte kan definiera hur bra vän man är på antal vänner. Hur tänker ni? På tal om ingenting, vad meta denna bild blev. Skillnaden är väl att jag är beige nu och hon bakom är svart.
