När jag skriver böcker så är det ju ett himla förarbete med att intervjua folk, läsa undersökningar, läsa fackböcker och hör och häpna - kriminalböcker. Vi facklitterära författare har mycket att lära från skönlitterära. Som Kepler. Jag läser Sandmannen och började läsa lite igår, men kunde inte lägga ifrån mig boken. Jag ville, men jag kunde inte för den var för bra! Så ska det kännas att läsa en bok, man ska inte sitta och titta på sidnumreringen och hoppas att man är klar snart - så känner jag för de allra flesta fackböckerna. Man ska bara få ångest av att boken snart är slut och medvetet läsa långsammare. Så ska mina böcker vara, min nästa bok ska bli en riktig killer. Jag har sjukt bra inspiration från fackböckerna och kriminalböckerna - både vad man ska och inte ska göra. Nu har jag ätit brunch (notera att jag försökte sudda ut chokladen som slank med, Fredrik Ö genomskådade mig på insta :) )och sitter back on track - bokstavligt talat - på tåget till Eskilstuna. /Elaine, tar takeaway koppen i ena handen och den läskiga boken i andra. Hon känner sig märkligt rädd på tåget. Bra böckers makt över tillvaron.
