Hon är en av de mest lugna och förstående personerna jag vet. När jag blir arg så kan hon säga till mig att tagga ner lite - fast på hennes omtänksamma och fina sätt. När vi är ute tillsammans så får jag en glimt av hennes vardag. Påflugna människor som går fram och säger något spydigt just när hon berättar något personligt och jobbigt till mig. Jag känner hur jag blir skogstokig och vill drämma till vederbörande. De känner inte Bella, ändå kan de ta sig friheten att kalla henne dum blondin, överklassnobb osv. En bråkdel av hennes liv på bloggen. Därför tycker jag det är extra befriande att läsa om när hennes gräns går, när hon sätter ner foten och kastar ett shotglas i pannan på nåt äckel som tafsat på henne. Jag kan tänka på de där näthatarna och bli alldeles förbannad. Jag är självfallet tacksam över att det inte händer mig. Men jag kan inte låta bli att tänka på hur jag skulle reagera om någon skrev: "Jag vet din adress, jag ska döda dig". Psykologiska teorier att vi är tre olika typer när det gäller hot, antingen så kör vi Flight (flyr i rädsla) eller Fight (slåss tillbaka) eller så blir vi paralyserade. Behöver ni gissa vilken kategori jag är? Fight! Jag har ju ett jävla temperament och där skulle både förortstjejen och det brasilianska temperamentet mötas i ett obehagligt fyrverkeri. Jag vill skrämmas tillbaka. Jag hade svarat: "Kom din jävel och visa ditt ansikte så får vi se vem som dödar vem först. Jag har din IP-adress så jag ska se om jag hittar dig först. Kanske tar med mig några polare från Bredäng också, så vi är fler. Det blir kul! Kom..." Nästan så jag blir rädd av mitt svar... Näthatarna är nog inte vana att få hot tillbaka. Inget jag uppmuntrar förstås, men min instinktiva reaktion hade varit så, sen hade jag nog aldrig tryckt på "Send". Eller jo, kanske. Vad hade ni gjort? Fight, Flight eller blivit paralyserade?