Kära Aftonbladet, kära journalist, kära Mira. Jag förstår att ni menar väl och bara vill rapportera, men låt mig förklara varför det blir så illa. Ni skriver om pedofilfallen med vinklar jag inte förstår mig på. Mamman till en av de våldtagna 1-åringarna citeras i Aftonbladet ”Jag ringde BUP och en klinik. De sa att barn inte har så utvecklat långtidsminne.” sa mamman och kan enligt tidningen "andas ut lite". Hennes dotter minns troligen inte våldtäkten. Varför berättar man en sån sak? För att lugna föräldrar till våldtagna barn som ännu inte är minnesmogna? Poängen är väl ändå att de är långt ifrån könsmogna! Barnen har knappt lärt sig gå eller prata så kommer en vuxen person och… Jag orkar inte ens tänka det, men jag gör det. Jag tvingar mig själv att se det hemska pedofilen gör för att inte kunna göra det andra som läser tidningen gör – andas ut eller tänka ”barnet tog ingen skada”. Det som de inte vet är att dom med den tanken välkomnat samma sjuka tanke som pedofiler fyller sina huvuden med för att kunna våldta barn. Dessa tankar publicerar Aftonbladet för att lugna sina läsare. Och inte nog med det. ”Lyckligtvis är hon ovetande om vad som hänt. Det är en glad och god tjej, säger mamman.” Det kanske är sant att barnen inte minns något, men det är inte relevant. Det är inte det som ska vara fokus. Journalisters uppgift är inte att avdramatisera vuxna män som våldtar 1-åringar. Aldrig. Kära Aftonbladet, kära journalist, kära Mira. Tack för att ni kastar ljus på problem som många gömmer i mörkret. Det är bra. Tänk bara på vilka ni citerar och konsekvenserna. Det är desto bättre. All välmening. Elaine.
