Sedan jag börjat läsa Tant Tuva så börjar jag få hybris, i mina mått mätt. Häromdagen drack jag världens godaste frappuccino och plötsligt när jag satt där så slog en tanke mig. En tanke som aaaaaldrig har landat mellan mina skallben (man kanske har ett skallben? Oh well) någonsin förut. Och tanken var: "Kanske kan jag tillaga denna själv?" Det var en stor tanke i Elaines huvud, ni anar inte. Änglar sjöng, folk på cafét började att tala i tungor, jag svävade upp i luften och fick en aura av stekpannor, förkläden och blomjord runt mig. Ja, det var en religiös upplevelse och jag vet exakt vad den betyder. Jag tog mitt första steg mot att bli en tant. Halleluja mina vänner. /Elaine, tar ett litet steg i tantmått men ett stor steg för Elainigheten.
