Jag tycker det är så fascinerande att de män jag känner kan sova som ett barn efter gräl, de kan gå på herrmiddagar och åka på resor utan minsta dåligt samvete för lasset partnern tar där hemma och de kan jobba över lika samvetslösa. Så i två dagar har jag gjort samma sak. Jag har jobbat sent, skrivit avtal på kurser med laptop i knät och fötterna i pedikyrbad, suttit länge på kontoret utan att ringa och fråga hur det går där hemma. Jag unnar mig att känna mig som en man och jag älskar det. Samvetslös i min egen njutning av ensamtid. Jag tror det kommer göra mig till en bättre mamma och partner. Har ni testat detta tillstånd eller har ni det automatiskt?
