Godmorgon folket! Vi går in i dag fyra av snusfria dagar. Jag hittade en dosa i väskan när jag satt på perrongen och väntade på tunnelbanan. Jag hade inte hjärt att slänga snusen så jag la den bredvid mig. Precis när jag skulle gå på tunnelbanan springer en kvinna efter mig och ger mig den ”bortglömda” snusen. Jag känner kärlek till henne och stoppas in dosan i väskan igen. Jag känner mig alldeles nöjd på väg till jurymötet med Childhood som är på två timmar, men jag kommer ju ta en paus i mitten av mötet och ta en snus för att fira att vi är så bra allesammans. Jag går malligt i väg i pausen, till min väska, tar upp snusdosan och i den ligger en uttorkad och redan använd snus. Besvikelsen. Men det är tack vare den som jag går in i fyra snusfria dagar. Ett blekt, segt och hest hurra med mungiporna neddåt. Men hurra på riktigt för att snön gjorde ett kort studiebesök hos oss igår morse. Jag äter löjliga mängder glass och choklad nu. Det är absurt att gå från att röka till att snusa till att sockra. Sen tänker jag att jag ska sluta sluta göra saker och börja göra bra saker. Vad det blir vettetusan. En sak i taget uppenbarligen. Men stolt över mig det är jag. Hur går det för er? Livet på en (glass)pinne.
