Åh vad glad han blev när jag kom förbi idag. "Men du var ju här igår!" sa han förvånat. Älskade farfar. Jag satt ner och sa att jag skulle göra allt jag kunde för att komma så ofta jag kan. Jag: Du ska inte känna att folk håller dig vid liv, du ska få känna att du lever också. Så jag tänkte att vi kan ta en öl och en lunch i helgen. Farfar grät glädjetårar medan han höll mig om kinderna. Han vill ju inte vara till besvär, men jag mår ju bra av att träffa honom. Farfar blev jätteglad för era hälsningar, det värmer både mig och honom.
