Hela 34 år, en underbar ålder och riktigt gammal om du hade frågat mig som 24-åring. Men jag känner mig inte gammal, äldre och mer som en kvinna men absolut inte gammal. Jag kommer aldrig säga att jag är 30plus för jag fattar inte varför man ska skämmas över att man fått leva så länge. Jag har ingen aning om vad dagen bjuder på men den ligger i Gustavs händer. Jag ska i alla fall få träna, sen hsr jag sagt att min present till mig själv från mig är en pedikyr. Gustav garvar: Så du ska lämna mig med barnen två gånger på din födelsedag. Jag: Men asså, så kan du ju inte säga jag fyller ju år! Gustav garvar: Försök inte! Jag ler: Asså, jag är ledsen men jag måste ta en pedikyr. Det är ju en present från mig till mig på min födelsedag. Det är oartigt att inte ta emot presenter. Gustav och jag garvar åt mina dåliga försök att vara hemifrån en halv dag. Annars då? 34, vad säger vi om det? Jag är mer vältränad än jag var vid 24. Jag är mer mogen, lugn och rastlös på samma gång. 2005, det var tio år sedan och det var tjejen som bodde med en kriminell man i Barcelona. Den här tjejen bor med en agent och vice vd i Stockholm. En man som aldrig gjort något kriminellt någonsin. Pallat äpplen på sin höjd. Men det är samma kvinna bara lite visare, mindre tålamod för bullshit och mer kärleksfull. Inte lika trasig som då, men det finns alltid saker att laga. Lite som en villa. Tills jag är 35 år hoppas jag att jag skrattar mer, bekymrar mig mindre, blir GRYMT vältränad, gör skillnad på saker och ting i Sverige och är världens bästa mamma - viktigast av allt. Tack på förhand för gratulationerna, jag ska låta luren vila idag så jag tackar redan nu! Snopet om ingen gratulerar, haha, skulle känna mig som en högfärdig loser då. Oh well, puss!
