Hela vägen från föreläsningsplatsen till flygplatsen så babblade jag i telefon. Jag passar på att ringa nära och kära när jag reser. Väl på flygplatsen så tittar taxichauffören på mig med vänliga ögon och frågar om han får ge mig ett råd. - Visst, svarar jag förvånat. - Använd headset när du pratar i telefonen." säger han och pekar på ett långt ärr som går tvärs över hans huvud. Jag blir så tagen och tacksam på samma gång. - Så mobilen gav dig cancer... - Ja, men efter trettio strålningar så blev jag frisk, sa han och skrattade. Det var en väldigt hjärtlig taxichaufför och det visade sig att han hette Tor. Jag var tvungen att låta budskapet sjunka in och också få ihop hur han kunde vara sån munter person. - Vad har du lärt dig av det här? Hur har cancern förändrat dig? - Det var en bra fråga. Det är inte cancern som har förändrat mig, det är överlevnaden. Jag blir inte längre irriterad eller oroad över bagateller, jag är tacksam för varje dag som jag får. Läkarna sa att jag skulle bli rullstolsbunden, få epilepsianfall och skulle jag överleva så skulle det inte bli det bästa livet, men det blev bra. - Tor, jag ska alltid ha headset! Tack för att du gav mig rådet, du räddar nog fler liv än du anar genom att säga så. - "skrattar hjärtligt" Ja du, men gör det inte bara för din skull utan din familjs. Det jobbigaste med min sjukdom var att se min fru och mina barn så ledsna. /Elaine, sitter på flygplatsen i Bergen, taget av det fina samtalet med taxichaffören Tor.
