Han har glansiga ögon, varm kropp men ändå ett leende på läpparna. Ett trött leende, men leende likt förbannat. Min älskade lilla son. Han får ligga hos sin mamma och titta på Diego och Dora hur mycket han vill. Det är ju sjukstuga. Jag kommer ihåg hur jag brukade bränna en massa avsnitt av sex and the city när jag var en singel sjukling som studerade. Sån lyx. Som egenföretagare är sjuk inte ett alternativ. Direktörssjukan kallas det tydligen - att kroppen passar på att vara sjuk när man är ledig. Gustav har dragit till gymmet och efter honom så är det min tur. Ikväll ska jag gå på bio med Rebecca. Det var sjukt längesen jag var på bio. Gustav och jag hade biokväll hemma igår. Vi såg The secret life of Walter Mitty. En feel good rulle och en av de visuellt vackraste filmerna jag har sett. Nästan så att man struntade i handlingen för att bara ta emot ögongodiset. Visuellt vackert på ett sätt som aldrig störde. Se den.
