Jag hörrni, morgonen kunde ha börjat bättre. Drog på mig träningskläderna och gjorde i ordning Matheo för Föris. Han var så glad över att få träffa sin favorit Lena. Väl framme så visade det sig att Lena var sjuk och att en förskolepedagog var vikarie. En Matheo aldrig har träffat. Den andra har han förvisso träffat men Lena var den han hade tytt sig till så här långt. Så han var helt förtvivlad när jag skulle gå. Jag med. Jag satt i hallen och väntade i 20 min efter att jag sagt hejdå, bara för att höra att han lugnade sig. Det hände inte. Så jag gick hem, bytte om och gick tillbaka till förskolan. Då grät han fortfarande. Där gick gränsen så jag stannar kvar här på förskolan. Han har suttit fastklistrad i min famn i en timme. Nu börjar han känna sig lite tryggare. Men jag kommer vara här hela dagen. Känns inte ok att lämna honom med folk han inte känner. Usch vad jag grät när jag gick hem och bytte om. Men nu känns det bättre. Annars då? Jorå, har hängt upp kvällens outfit för Gustavs och min dejt. Vi ska på Bindefeldts och Kappahls event Fifty shades of grey. Jag ser fram emot det. Dagen kanske började med gråthysteri, men den ska i alla fall få sluta med lite röda mattan och glam. Det är inte fy skam. :) Hur mår ni mina fina bloggvänner?
