Jag har inte varit inne på bloggen på några dagar, ville verkligen inte fastna i telefonen över helgen utan umgås med familjen. Det gjorde jag med råge, så mysigt. Idag vaknar jag upp i Göteborg igen, på hotell Pigalle igen. Som jag älskar att vara här. Jag har nog alldeles för lite kläder på mig, jag ropar alltid Hej för tidigt och tycker det är vår. Jag älskar ju att få sätta på mig t-shirt och skinnjacka. Jag blev så glatt förvånad att det var en massa kommentarer från er på senaste inlägget och så såg jag att ni försvarade mig för någon som kroppshånade mig. Vad fina ni är. Men det är verkligen intressant att sånna kommentarer biter inte på mig. Hade jag tränat för Fitnessfestivalen 2022 så hade jag kanske blivit ledsen, men jag tränar ju för min hjärna och min funktionsnedsättning - för att fungera. Det känns så fint att ha den laddningen i träningen, så stressfritt och skönt. Det både hänger och svänger i min kropp, den är mjuk och så vitt jag vet frisk. Min familj älskar mig så både att och hur främlingar värderar min kropp är både fascinerande och sorgligt. Jag undrar verkligen hur personer som avsiktligt försöker såra folk mår om de anser att det är livets kickar att lägga tid på sånt.Det här var i alla fall min kick för dagen, att prata kommunikation och möteskultur för Volvo Personvagnar i Torslanda. Sån himla fin publik och helt underbara möten. Nu ska jag fika med Jennie innan tåget går till Göteborg. Jag är så tacksam för denna dag och vissheten om att det där folk ser och hur jag mår inte är synkat. Jag mår bra, jag är älskad, det är du med ridlår eller ej. 😍
