Mitt modelejon ville ha hatt, animalprint t-shirt, en rosa och en blå sko, färgglada strumpor och en boxningshandske idag. Hur jäkla fint blir det inte när de får välja fritt. Jag sa att han fick lämna boxningshandsken hemma. "Mamma jag fryser om handen" försökte han. Kreativt men inte hela vägen till ja. Han var rätt nöjd ändå min lilla Pascal. Jag vaknade orolig i magen för att Matheo ska gå basketläger dessa dagar. Jag ville inte lämna honom där med min ängslighet från 90-talet eller min oro. Så jag bad Gustav att lämna honom istället så det blir bättre känsla och energi. Jag tror på energier, att man kan känna stämningar och vad folk sitter med för stämningar. Man kan känna det när man kliver in i ett sammanhang eller kanske en arbetsplats där det sitter i väggarna. Jag känner det till viss det på en arbetsplats att folk så identifierar sig med den att det är lågt i tak för feedback att man hellre ler stel än att riskera att bli av med sitt jobb. Visst är det läskigt. Jag har varit på besök på många sånna arbetsplatser när jag jobbat bort härskarteknikerna där. Det ska bli så spännande att se hur det gick för Matheo. Han kom ju dit som en blandning av ett blank blad eftersom pappa Gustav följde med och full av förväntan och hopp som Matheo själv besitter. Han älskar basket, som sin mamma. Hoppas att han får fina basketkamrater.
