Du vackra höst du gör mig alldeles matt! Att sommaren får sånt värdigt farväl med ett pottpuri av färger, det är så härligt. Just nu är det träd och byggnader jag tittar på när Evy och jag promenerar omkring. Söder bjuder på massor av byggnader jag inte ens tänkt på förut. Som det här pelarhuset. Eller den här stugan mitt i stan. Förutom att Matheo har smittat mig med sina dagisbaciller så har jag lyckats få hans blick på omgivningen. Det är inte dumt.
