Jag fick brytet igår när jag snackade med Gustav om skador man lever med efter barndomstrauman och hur det känns som att han är tillsammans med en galning. Jag grät massor när jag sa det! - Gustav vi ska ju fira att vi varit gifta i tio år nu.. - Ja, svarar han lugnt. - känns ju som jag ska ha tvångströja istället för klänning då, säger jag och storgråter. - Älskling, du ska ha men snart. - Ska jag? - Ja, det är snart löning och du åt glass sent igår kväll. - Det har du rätt i Gustav! Han har koll min karl. Det är faktiskt rätt skönt, samtidigt som jag tar alla frågor och besvär jag lever med på allvar för första gången någonsin. Jag ska köpa boken ni rekommenderade. Det är kanske inte det jag har men det skadar inte att lära sig mer. Tack tack tack för allt ni skriver.❤️
