Låt oss prata om manligt och kvinnligt, för vi är ganska skilda varelser speciellt när det gäller kommunikation. Jag sitter på tåget hem från Göteborg och saknar ihjäl mig efter Gustav. Ringer upp honom. Jag med gullig röst: Hej... Gustav, har hockey i bakgrunden: Hej älskling. Jag: Jag är snart framme i Stockholm, är du hemma? Gustav: Jadå jag är hemma, kollar lite på hockey. Jag: Ok... men ska jag gå hem till Meryem istället så du kan kolla på hockey...? Gustav glatt: Ja det kan du göra, jag kollar gärna på hockey! Jag: FEL SVAAAAR!!! Gustav: Eh, va? Jag lugnar ner mig: Det är fel svar... Gustav: Varför frågade du då? Jag tänker så det knakar: ... Gustav: Du frågade ju! Jag snabbt och argt: Men det var en RETORISK fråga... Faktiskt! Vi avslutar samtalet lite ansträngt och en kvinna på tåget vänder sig till mig och säger: Det är tydligen semifinal idag. Jag väser snabbt: Det är ALLTID semifinal! Kvinnan skrattar: Jag vet, det är förjävligt. /Elaine, som en vacker dag ska leva ut sin PMS aggression och slå sönder en tv som visar hockey.
