Jag känner mig inte lika arg längre, antar att jag fick ut det sista i förra blogginlägget. Nu har jag gjort mitt i den här debatten och vill bara gå vidare ha min semester. Jag saknar min Elaineblogg, men tycker samtidigt att det är viktigt att bloggare skriver om sin syn på saken. Det är ändå ett ansvar man har tycker jag, oavsett antal läsare. Jag blir mörkrädd över de storbloggar som står och posar på nån strand med sin nya bikini men skriver inte ett knyst om Norge. Ansvaret ökar när läsarantalet ökar. Well well, nog om det här. Jag ville bara försäkra er om att det inte kommer bli en politisk blogg, men jag kommer alltid säga vad jag tycker i de frågor som berör mig. Jag har temperament, är inte rädd för att säga vad jag tycker. Det är både en styrka och en svaghet - men jag är glad att jag har nära till känslor och förmåga att uttrycka dem. Det är jobbigt med de som mejlar elakheter efter blogginlägg om terroristen men det är överskuggar inte den glädje ni bloggläsare ger mig genom att vara här. Tack, ni är verkligen helt underbara! Men sen fortsätter livet och just nu vill jag fortsätta min semester. Så här har ni lite semesterbilder för att sätta lite punkt för min del i debatten. Det är också för att känna lite glädje, vill inte vara någon som blir bitter det är inte min grej. Man kan se skiten, men behöver inte hoppa i och bada i den. Det är bättre att hitta lösningar och tänka positivt. Glada bilder är inte lösningen på världsproblemen, men det är lösningen på mitt ledsna hjärta idag. Jag med Gustavs familj i Helsingborg, dagen innan bröllopet. /Elaine, lite tung i hjärta och sinne i en bil på väg till Stockholm.