Jag har ju läst om att föräldrar med adhd i regel har sämre anknytning till sina barn. Sedan medicineringen har jag märkt att jag har bättre anknytning med Evelyn och Pascal än vad jag har med Matheo. En ganska dyster upptäckt och jag pratade med en av mina bästa vänner som bekräftade att hon också noterat det. Med Evelyn och Pascal vet jag vad minsta andetag eller ton betyder medan när Matheo har en dålig dag så tror jag för det mesta att han bara är tillfälligt kaxig. Men jag har gett mig fan på att ta igen anknytningen och bli bäst på att läsa av Matheo. För att göra det har jag gjort några saker. Jag har berättat för Matheo att jag har utmaningar att läsa av honom ibland men gärna vill lära mig. Att han får berätta vad han tänker och känner men också säga till när han känner sig missuppfattad.Jag har planerat Matheo och mammatid på lov men också se till att vi får in det i vardagen.Jag studerar honom och hans reaktioner, frågar hur han tänker/känner när jag själv tror mig veta men inser att jag antagligen inte gör detJag skiter i att det är högsäsong för oss föreläsare i November nu har jag blockat den veckan för att ha ett ordentligt höstlov med familjen för jag tänker att det enda som kan förbättra anknytningen med barnen är närvarande tid med dem.Jag ska bli bäst på att läsa av Matheo och bli den bästa mamman jag kan vara till honom. Än är hans barndom inte över.
