Gustav utanför vår bungalow i Amazonas regnskog Jag älskar min sambo, därför la jag mina insektsfobier åt sidan och följde med honom till Amazonas djungel i tre dagar. Det började sådär.... Vi kom till restaurangen, en vacker plats mitt i djungeln. Vi delade bord med en italiensk familj och ett engelska par. Jag satt livrädd och tittade på alla stora insekter som flög förbi. Men hög puls försökte jag tänka att "Äsch, jag fixar det här". Så jag släppte blicken från insekterna och tog upp en ananasskiva i handen. Precis när jag började smaka på den kom en stor jävla ALIEN-INSEKT flygandes mot mig! Jag reste mig upp och skrek: "COCKROAAAAACH!!!" och svängde med armarna så att min ananasskiva flög och hamnade på min bordsgrannes rygg - italienska mamman i familjen bredvid oss." Det engelska paret till vänster om oss tyckte mitt utspel var något genant och låtsades att det regnade. Men jag himlade med ögonen och sa ursäktande: It was a Huge cockroach flying!!!" Gustav tittade förbryllat på italienskan som stod, hoppade och försökte få bort något osynligt på hennes rygg där en blöt fläck av min ananasskiva vilade. Gustav: Elaine du kanske ska förklara för kvinnan att hon fick din ananas på ryggen. Hon verkar tro att hon har en kackerlacka på ryggen. Jag, fortfarande chockad tittar på kvinnan och säger: No, no cockroach, ananas, ananas!" (Här får Gustav en skrattattack som heter duga) Gustav: Det heter pineapple älskling! Jag, fortfarande stirrig pekar på marken där min ananas trillat ner från hennes rygg och säger monotont: "Pineapple ladie, pineapple... Sorry it was a cockroach...before..." Hon satte sig lugnt ned och jag skämdes som ett as. Det slutade med att jag stängde in mig i bungalown i tre dagar och Gustav fick hänga med insekterna där ute. Jag på väg till vår bungalow, jag må vara halvbrasilianska, men jag är ingen Amazonkvinna! /Elaine, semestrar i Brasilien
