Follow my blog with Bloglovin Godmorgon mina kakaobönor! Jag borde berätta om begravningen igår men orkar inte börja dagen med fulgråt, vi tar det ikväll istället. Dagen började med att Gustav väckte mig med orden ”Det är ett paddelgäng utanför”. Helvete! Jag hade försovit mig till min första padelsession med grannfruarna som började 07.00. GRANNFRUARNA!! Alltså vem är jag och skrev jag just det ordet! ? Jag brukade få klaustrofobiska känslor av att klämmas in i en umgängeskrets på en arean av högst 100 meter bort. Men vet ni? Jag har dom skönaste grannarna! Tre easygoing kvinnor som garvade när jag sprang ut nyvaken, höll nästan på att ta med mig en basketboll i hallen för att jag i princip gick i sömnen. Det tog några stunder tills jag kom in i spelet och jag vaknade. Det var SÅ kul! Fast jag hade fan kunnat göra kullerbyttor i skogen med mina grannar för det är ju umgänget och såklart träningen jag vill åt. Nu sitter jag hemma och njuter av en kopp kaffe medan jag tänker på mina tidigare fördomar om fruar som umgås och grannskapet. Lite big little lies känsla, men samtidigt fick ju dom en fin vänskap. Jag är så tacksam att jag har dessa kvinnor precis runt hörnet. Det är så prestigelöst, hjälpsamt och det är inga laddningar/jämförelseträsk alls. Jag tror jag är ärrad av gamla tjejgäng från tonåren och glömmer bort att vi är vuxna nu. Sen är vi inga fruar, vi är kvinnor som bort grannar och hittat en hobby som förenar. Jag är så glad och tacksam. Jag sa det till dom att mitt livshjul av rutiner och jobb behövde något annat värdefullt. Gärna vänner som bor nära och kombinera det med träning är ju guld. Det känns ganska osvenskt att ha att göra med grannarna, eller så är det svenskt dessa tider? Har ni bra kontakt med grannarna? Jag menar tomtgränser kan vara som landsgränser och vissa grannar kan ju vara riktigt fientliga vid gränsen om man bor i hus. Tacka vet jag att bo granne med en extrovert initiativtagare som Pernilla som drar ihop oss andra. Tack Pernilla, Paulina och Caroline❤️.
