Jag bloggar mindre idag för det är min sista semesterdag och jag vill njuta till max med min lilla familj. Ikväll vankas det middag med Meryem och under Matheos eftermiddagslur så kanske jag tar ett dopp här vid kajen. Det är sån lyx att få bo så nära vattnet. Annars då? Jo det är bra, det är riktigt bra. Jag lever och dem jag älskar lever och mår bra. Gud vad stora saker som hälsa och välmående hos dom man älskar tas för givet och är små annars. Idag är jag tacksam för just det. Jag är glad att jag kan ringa min mamma och höra hennes glada röst på andra sidan luren. Vi lever. Vi får en kort tid på jorden och har vi tur så får vi tillbringa den med folk vi älskar och som älskar oss tillbaka.
