Jag tittar på 15-åriga Elaine. Jag tyckte att jag var så himla stor. Jag var ju tonårsbarn, byxmyndig och allt. Log det där speciella tandställningsleendet när äldre män flirtade med mig. Jag var ju mogen för min ålder som de sa, som min pappa alltid sagt… Inget männen gjorde eller föreslog var olagligt enligt svensk lag, jag var ju byxmyndig. Skyddslös och exponerad. Av någon oförklarlig anledning kände jag mig äcklig och utnyttjad när 30-åriga män hade tagit in mig och en kompis på en klubb när vi var 16-år. Han höll på mitt lår, smekte mig på ställen när ingen såg. Jag hade fått en massa dryck som jag inte fick dricka. Allt kändes så busigt då. Men plötsligt blev jag rädd, det blev mer beslutsamt från hans håll. När han gick på toaletten så passade jag på. Jag bara gick ut mot nattbussarna, stod där och huttrade själv och skärrad. Det var så nära att jag följde med en av dem hem. Det var nära ögat. Och hade jag gjort det så hade det säkert kallats att ”hon sa inte nej” eller ”hon är ju byxmyndig”. Men jag var inte mogen för att fatta ett sånt beslut. Tonårsbarn ska inte lämnas ansvar för samtycke. Vuxna ska ta ansvar och lämna tonårsbarn ifred. Hur vi känner oss som tonårsbarn är skillnad mot dem vi egentligen är - barn i lite större kroppar. Titta på foton på dig själv när du var tonårsbarn. Se till att dagens tonåringar får det där skyddet som vi inte fick, som generationer av tonårsbarn aldrig fick men förtjänade. Det är dags nu. #byxskyddslagen Om du nickar, så tyck inte bara det är en bra grej. Gör en bra grej nu: skriv på!
